SAGA
Jag vet inte vad jag ska säga. Jag orkar helt ärligt inte. Jag vill lägg mig under täcket och gömma mig, gråta i år och dar.
Min mobil är borta, helt borta. Jag trodde att jag hade tappat bort den i min källare bara, där jag var. Men efter att jag letat i stortsätt hela källaren och inte hittat den, så fattade jag ju att den inte var där. Då måste ju någon ha tagit den, fast helt seriöst, gör man så? Om man väl får komma hem till någon så är väl det sista man gör att ta dens telefon? fyfan vad respektlöst. Men sen hittade jag en lapp i min trapp om att de hade hittat en telefon, jag ringer upp det numret och då säger de att det är en iphone 4. Jag blir tok glad, näst intill överlycklig. Går dit, och .. då har de hittat en Iphone 3. Det var ibland det värsta som kunde hända, sitter först och bölar för att jag är så jäkla sur, sen när jag tror att de har hittat min mobil blir jag överlycklig och sen nu, nu är det gråtfest.
Det är precis som när vi tjejer hade lokalfest på haloween, både min och Julias mobil blev snodda. Bara våra av alla 60 pers som var där. Vi som hade festen. Jag fattar inte, så jävla äcklig stil.
Äckel